RobinWesterlund

Jag har i min tankspriddhet insett att jag lär börja fundera över julklappsshoppande nu när det börjar närma sig dopparedag. Med julklappar har jag två stora problem; 1. Så fruktansvärt dålig fantasi vad jag ska köpa. 2. Så fruktansvärt dålig framförhållning. Imorn är det dock dags att göra årets insats, vilket uppenbart faller sig rätt lämpligt när det imorn är dagen före dessa klappar skall levereras till dess mottagare. Till min stora glädje får jag med mig Råger och troligen även Erik på min shoppingspree. Att gå på stan själv är inget för mig.

Idag har jag varit något sånär hurtig. Magda, som jag igår träffade för första gången sen i april, smsade och frågade om promenad. Och -18 var inget som hindrade oss från dryga timmen av promenerande. Imorgon ska vi ha vår (icke) traditionsenliga uppesittarkväll. Detta ses fram emot.

Nu är jag, igen i vågrätt läge i sängen och funderar över mina möjligheter. Farsan outade att det blir "rulle" till middag, något som inte är alltför ofta förekommande i det här hushållet. Detta beroende på en stundande julhandel på cooperativa forumet i eftermiddag/kväll. Det gillar jag. Att handla mat tycker jag av någon outgrundlig anledning är rätt skoj. Pommern kallar mig och Richard för dillmannen, något som iof. till viss del är hysat sant.

Dillmannen för dem som inte vet vem det är

Alltså jag blir helt jävla ursinnig på Sveriges radio P4 Västernorrland. Någon i deras musikväljarteam har en mycket märklig böjelse för countrymusik. Countrymusik är i regel skit, men den här sopan lyckas då överträffa sig själv varenda gång och letar fram det absolut sämsta som någonsin producerats i musikväg. Och för att toppa sin idioti såhär i juletid så spelar det fanskapet julcountrylåtar. Kan det bli värre? Man blir ju pissless på julmusik rätt fort men det går ju att stå ut med eftersom det trots allt är jul. Men sen att kombinera det med fruktansvärt värdelös countrymusik? Där går gränsen.

Julmusik är som sagt rätt tröttsamt eftersom det finns ca 15 låtar och hundratals tolkningar av dessa, vilket gör att samma låtar spelas exakt hela tiden. De flesta av dessa hundratals tolkningar är dessutom gjorda av en person. Djävulen själv, Carola Häggström som gjort 3-4 skivor med samma namn och samma låtar! Något som jag inte egentligen tänkte lägga så mycket energi på men nu när jag tänker på saken blir jag förbannad. Här ska ni få se;

Den klassiska skivan "Jul" som kom 1991 http://www.ginza.se/Product/Product.aspx?Identifier=40038

O, helga natt
O Betlehem, du lilla stad
Himlen i min famn
The little drummer boy
Nu tändas tusen juleljus
En stjärna lyser så klar
Härlig är jorden
I wonder as I wander
Gläns över sjö och strand
Mitt hjerte alltid vanker
Mary's boychild
Jag är så glad var julenatt
Stilla natt
Dagen är kommen

Den klassiska skivan "Jul i Betlehem" som kom 2001 http://www.ginza.se/Product/Product.aspx?Identifier=40196

O, helga natt
O Betlehem, du lilla stad
Himlen i min famn
The little drummer boy
Nu tändas tusen juleljus
En stjärna lyser så klar
Härlig är jorden
I wonder as I wander
Gläns över sjö och strand
Mitt hjerte alltid vanker
Mary's boychild
Jag är så glad var julenatt
Stilla natt
Dagen är kommen

Klassikern "Jul i Betlehem II" som kom 2007 http://www.ginza.se/Product/Product.aspx?Identifier=40119

 

Stilla natt
Lyss till änglasångens ord
Gläns över sjö och strand
I denna natt blir världen ny
Her kommer dine arme små
När det lider mot jul
Vid betlehem en vinternatt
Ett barn är fött på denna dag
Mariavisa
Jul, jul strålande jul
Marias vaggsång
This child
Go, tell it on the mountain
Nu tändas tusen juleljus

Slutligen klassikern från 2009 "Christmas in Bethlehem" http://www.ginza.se/Product/Product.aspx?Identifier=197433

Heaven in my arms (Himlen i min famn)

Hark the herald angels sing (feat Aygun Beyler and Mahsa Vahdat) (Lyss till änglasångens ord)
Silent night (feat Hans-Erik Dyvik Husby) (Stilla natt)
Find my way to Bethlehem
Poor little Jesus (feat Gladys Del Pilar)
O holy night (feat Paul Potts) (Oh helga natt)
From heaven high
Good Christian men rejoice
The little drummer boy
O sanctissima
Heaven turned out to be a child (feat Linda Lampenius & Julian Erlandsson)
O little town of Bethlehem (O Betlehem, du lilla stad)
Go tell it on the mountain
This very night the world will change
O come all ye faithfull (Dagen är kommen)

Som ni ser så är de två första skivornas låtlistor identiska! Och resterande låtar som är markerade i fetstil är låtar som finns på någon av de tidigare skivorna. Vafan är problemet med den här människan egentligen?! Jag blir uppriktigt sagt förbannad. Minns att jag skrev några rader om detta ifjol med fast utan sammanställningen, och tur var väl kanske det, för detta är skrämmande. Carola är Sveriges i särklass kommers- och pengakåta religionsfundamentalist! Såna borde inte få verka.

 

För övrigt för den som undrar så har Christer Sjögren skrivit ALLA jullåtar någonsin.

 

Utom den enda som är bra, sjungen av den fullaste britt du sett. Fairytale of New York. Lyssna och njut.
http://www.youtube.com/watch?v=NrAwK9juhhY

 

Jesus på er alla, utom Carola och den pajas på P4-Västernorrland som väljer musiken.

 

 

Idag åker jag återigen norröver för det ack så traditionsenliga julfirandet. Jag vill återigen poängtera min skepsis mot dagens julfirande. Måhända kommer någon kalla mig religiös traditionsextremist med touch av kommunist efter detta men det skiter jag i.  Julen idag är ju bara ett kommersiellt jippo, en tävling bland produkttillverkare om vilken som kan göra den mest attraktiva produkten och sen marknadsföra den bäst.

Folk har ju sånt jäkla köptvång hängande över sig så att jag nästan mår dåligt, och det gör nog en del andra med. Det är inte bara tävling på företagsnivå, det är tävling på konsumentnivå med. Det ska vara "värre och värre" presenter från år till år.

Nu är jag kanske inte lika fientligt inställd till detta som det låter i texten ovan, men jag tycker, för att uttrycka mig väldigt torrt och gammalt, att det är tråkigt att en högtid blivit så övertagen av materialism. Julklappar är skoj, det är ju alltid något man behöver som man får till skänks. Men personligen så tycker jag det bästa är att få okynnesäta en massa mat utan att ens behöva ursäkta sitt glupska beteende. Att få sitta i en skön fåtölj och se på nån usel 1990-talsfilm typ die hard 2 (som egentligen är ganska bra). Och nu när jag inte bor i närheten av släkt och vänner så är det trevligt att få ha någon vecka till övers för att träffa dessa och bli uppdaterade om diverse skvaller och liv.

För övrig ska jag ju idag tampas med statens järnvägar igen idag. Det snöar ute och jag förväntar mig inget mindre än ca 34 timmars försening. Det vore helt klart jobbigt. Den fan som kommer på en spårplog för sj:s räkning borde fan få något pris, typ nobellpriset i fysik.

Farväl till mig, ha det bra med er.

Har ikväll sett ännu en av Pömmerns rekommendationer i filmväg. The prestige hette och heter den. Gjord av samma snubbe som igår fick mig konfunderad med Inception. Man skulle kunna säga att den gubben måste vara lite av en mystiker eftersom den här filmen slutade på samma mystiska intetsägande vis.
Jag gillar det, se båda dom filmerna!

Har lyckats med konststycket att bli riktigt jäkla dyngförkyld såhär lagomt till jullovets början. Jag vet väl ungefär vad som är orsaken och någon slags mellandagsrea kanske får råda bot på problemet.
Imorgon är det, den sista uppgiften för året i skolan - debatt står på schemat och jag med kumpan Richard ska argumentera för att Idrottsföreningar även i framtiden måste äga 51% av sin förening. Ska faktiskt bli intressant att höra folks argument för båda sidor.

Har insett att jag nu efter någon veckas bloggning börjar falla tillbaka till det som nästan alltid händer mig när jag börjar blogga, dvs. att jag inte riktigt kommer på något intressant att skriva om. Jag kan ju inte hålla på och skriva saker som är för ovidkommande till och med för bloggvärlden. Det skulle typ kunna vara att jag börjat dricka en massa Premier kolsyrat vatten med päronsmak. Kostar väl 6,50:- per 1,5 liter på Willys ungefär. Dock gillar jag tanken på att slå min mor på fingrarna när hon säger att det är slöseri med pengar att KÖPA vatten. För som jag sa så kostar det piss och ingenting. Det kostar altså mindre än mjölk.

Nu dricker jag ju dock även mjölk så där faller väl den argumentationen, men jag vill påstå att Premiervattnet inte är en sån dum idé som min mor tycker!

Imorgon ser det ut som att det blir alla marker på bordet, eller "all in" som somliga skulle uttryckt det, med pojka'. Det ser jag fram emot.

Väl mött tevetittare. Sov gott för fasen!

Såg Inception. Vet inte vars jag är längre.

Kan ju typ citera Håkan Hellström.. "Jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade. Jag drömde att jag kunde sjunga, men det kan jag inte". Tänk om jag egentligen på nån annan nivå är typ lika bra på att sjunga som Freddie M. var.. Tänk om det bara är mitt undermedvetna som lurar mig nu.

Hursomhelst kan ni vara lugna, jag vågar inte ta reda på't genom att hoppa ut från fönstret här på sjunde våningen, så jag får väl leva lyckligt(?) ovetande om mina verkliga skills.

Dumheter. Godkväll.

Hörre tjockis - det sa Pelle Ledin till Tommy Salo för nåt år sen i en periodpaus. Och tjockis, det är precis vad jag tänker vara idag. Ingen träning har jag genomfört, tvivelaktiga måltider, visserligen kyclingfilé till lunch, men det blev en korv med bröd på 'maxi' senare på eftermiddagen. Middag hade jag i åtanke men suget att se en film blev förstark så den har hittills skjutits på. Numera överväger jag att göra någon slags provisorisk middag som enligt kostcirkeln är regelvidrig. Men hungern har ingen lag som jag med en kontamination kunde uttryckt det, men det ger jag fan i, för egentligen kunde jag inte ordet "kontamination" utan bara betydelsen av det. Förhoppningsvis har jag kunnat förvirra någon stackare nu.

Jag har ont i öronen och i halsen.

Har sett nyaste Harry Potter ikväll med mig själv. Riktigt bra tyckte jag att den var, men som vanligt alldeles för kort. Och dessvärre blir man så ledsen på slutet när stackars Dobby ********** kom på att det vore lite ojuste att avslöja om någon som läser inte har sett spektaklet.

Nu skall jag förbereda något extra onyttigt innan det är dags för Inception, vilken Pömmern länge uppmanat mig att se. Och ikväll nu när jag slutligen har en av fåtalet filmtittarkvällar, är det väl lika bra då att ta tjuren vid hornen.
Sist men inte minst blev jag för ett tag sen uppringd av en av mina engelsktalande vänner. Alltid lika roligt när rikligt förfriskade vänner hör av sig!

Vi hörs, tjockisar, finite!

Richard klagar som fan på att jag fryser. Försökte förklara för honom idag att det verkar vara något som går i familjen på pappas sida, åtminstone så fryser farmor, pappa och jag sjukligt mycket. Nu har "kvicksilvret" krupit under -20-strecket även här i Falun, till vilken nytta säger då jag. Idag när jag och ovan nämnde eskimå som aldrig tycks kunna frysa hade jag på mig både långkalsonger och täckbyxor samt raggsockor. Richard tittade förebrående på mig och undrade i någorlunda hånfullt sätt hur i helskotta jag kunde ha på mig så mycket kläder.

Jag svarade kort och gott som sagt att jag frös, att jag bar på det fasansfulla arvet. På hemvägen fick jag en rätt knäpp tanke som man ibland får kalla kvällar när man cyklar hem från innebandyträning. Jag tänkte det att 'hm kanske jag är vuxen och sånt nu när jag lyder de råd min far försökt trycka i mig under mina dryga 21 levnadsår. "Men klä på dig ordentlig nu" - även om det knappt varit kallt ute. Töntigt tyckte väl jag antar jag, men nu, slutligen har jag anammat detta.  Nåja, om mitt resonemang ovan ens gick att förstå vet jag inte, men det är lite saksamma faktiskt.

Jag fick även en annan, sjukt otäck, tanke när jag cyklade förbi Dalateatern. Jag började tänka "Ah tänk när det är cirkus 40 grader varmare och jag kan jogga runt tisken i kortbyxor och t-shirt". Jag hoppas verkligen att det var sommaren som jag på ett något subtilt sätt längtade efter. Att jag skulle längta efter att få jogga låter bara helt absurt.

Över och ut för denna dag, nu ska jag sova eller motsvarande. Fred.

Har varit på tok för lat och upptagen för att blogga idag. Men tänkte bara skriva ner en lite underhållande, irriterande sak. Jag åkte till Tyskland för några veckor sen vilket innebar att jag missade ett seminarium här i skolan, vilket givetvis innebar komplettering med en extra uppgift.

Uppgiften har dock ingenting med det tidigare seminariet att göra, och det blir värre. Jag ska skriva en sammanfattning på en text som jag inte är säker på vad den handlar om ännu. Men jag tror att den handlar om vad en sport manager måste göra på sitt jobb eller något sådant. Texten är på engelska, därav anledningen till att jag inte ännu är säker. Men engelska kan du väl Robin? - Jo det kan jag i alla fall hjälpligt, men den här gången var texten något över min nivå. Så jag bestämde mig för att försöka ta hjälp av min vän Sian. Sian kommer ifrån Irland.

Måhända är jag trött och gnällig nu, men när hon skriver;
"I can't believe they expect you to read that stuff when its difficult for people with English as their first language"
"For feck sake!"
"That teacher is a wanker".

Då känns det både som en liten tröst samt ett extra irritationsmoment att fanskapet uppenbarligen är svårt även för folk med engelska som sitt modersmål. Hur i helskotta ska då stackars jag kunna skriva en sammanfattning av skiten?

Det vet jag ännu icke.
God kväll!

Jag är jämt och ständigt stressad fastän jag kanske inte borde vara det. Men den här veckan är det faktiskt en hel del att göra, så kanske är det så att vi stackars MKV:are den här veckan för första gången den här terminen får en vecka som faktiskt innebär fulltidspluggande. Intressant.

Igår var det kåren, finns väl inte så mycket att säga om det förutom att det var ungefär som vanligt. Men sjukt mycket folk var det och riktigt skoj ska faktiskt tilläggas.
Idag har jag gjort ungefär lika mycket som vanligt för att vara söndag. Kanske till och med ännu lite mindre. I min längtan efter pizza och brist på energi så beslutade jag mig för att beställa på onlinepizza.se. För er som känner mig, så vet ni ju att det hör inte till vanligheterna att jag slösar pengar sådär i "onödan". En pizza för 115 spänn liksom. Men idag var det alltså en sådan dag. Men tro på fan att jag ska bli straffad för att jag alltsomoftast är en snål sparsam jävel. Jag valde en dubbelinbakad pizza för det brukar innebära mycket mat. Den här gången var det ett enormt misstag. Pizzan var för det första inte gräddad, så degen var, ja som deg är när den inte blivit gräddad. Tomatsåsen hade man glömt, osten var knappt existerande och oregano fick jag krydda på själv. För första gången i livet kan jag säga att jag rent utav tyckte att en pizza var äcklig. Så var det med det.

Imorgon är det presentation av Richards och mitt arbete om IBF. Om jag har tränat på det idag har jag redan svarat på. Motivationen inför denna sista vecka innan julmaten tar över är ganska likamed noll. Förhoppningsvis kan jag åtminstone hålla uppe antalet gymsessioner. Får hoppas att jag blir uppmanad till friviktsgympass även denna vecka så att jag inte har något val!

Godkväll folk!

Igår var en rätt chill dag på något sätt. Lyckades till sist hitta ett par vinterskor och resterande av dagen innebar nån slags pluggning med Richard, vi var väl något sånär effektiva för att vara oss i alla fall.
Kvällen till ära innebar kvalitetshockey med Maria, Haik vs Orsa. Orsa höll hög division 2-klass och Haik medelmåttig division 3-klass. 1-11 slutade matchen. För att återupprepa gamla facebookstatusar så kan jag meddela att promenaden hem till Maria efteråt, där jag lämnat mina willysvaror, var ett självmordsuppdrag. Tack och lov överlevde vi båda och en te-kopp senare skulle jag komma att klara av även cykelturen hem till mitt kära (nåja) Järnet. (Det var alltså kallt så inåt helskotta för er som inte förstod det)

För övrigt så har det nu blivit varmare ute och följdaktligen så fortsätter följetången 'Robins element' som jag någorlunda klanderfritt bör kunna kalla skiten. 1/4 av elementet är som vanligt varmt medan resterande är iskallt.

Dagens schema då.. Jag hade planerat att sova länge utav bara den eftersom jag kom i säng alldeles för sent inatt. Men tji fick jag och vaknade efter ca sex timmars sömn. Detta är något som oroar mig något inför kvällens aktiviteter. Det är utsparken på kåren, något jag inte tänker försöka förklara närmre för den som inte vet vad "utsparken" betyder. Hursomhelst så är det lätt hänt att efter en natt med för ringa sömn blir lite sömnig efter ett par muggar glögg. Förhoppningen är väl att graden av underhållning och glädje kommer hålla mig i form tills någonstans på småtimmarna.

Vad som sker innan kårvistelsen är ännu oklart, troligtvis blir det först en sväng till konung Erik Af Pommern för lite sporttittande. Men framåt kvällningen är manuskortet fortsatt blankt. Så i min desperation slänger jag ut en uppmaning till människor som har nåt bra på g, att slå en signal! (det lär ju anses som desperat om man requestar telefonsamtal på bloggen.)

Till sist funderar jag på att unna mig en pizza inatt efter kåren, något som min lånefria plånbok undantagslöst prioriterat bort under de senaste månaderna... Det är ju jul.

Jesus på er alla och kör försiktigt.

Ska på nåt obegripligt sätt ta mig ner på stan för att möta richard vid hemköp. Vi ska handla skor till mig är det tänkt. Kan tro att den tanken är något roande för gemene man. Men det blir bara cirka en timme, sen är det pluggning på g.

Idag är det för övrigt kallt igen. -12 är lurigt som fasen, för det är sådär alldeles gränsen att man borde använda täckbyxor. Men täckbyxor när man går på stan, vilket innebär in och ut i affärer går ju icke för sig. Det får bli de gamla hederliga långkalsongerna.

Jaja ett kort och helt meningslöst inlägg om ingenting är var vad jag hade att erbjuda denna morgon.

Vi ses på stan!

Har klippt mig.
Är väl inte skitnöjd kanske.

Ni vet såna dagar där man bara är sur större delen av dagen? Nu ska jag klaga, för den här dagen är det inte mycket som hittills har gått min väg.

Jag vaknar död som jag tidigare nämnt. Klockan 12 var det tänkt att jag skulle vara på plats för veckans armpass med Maria, något som då verkade som en omöjlighet...

11.10 får jag veta att vi alla som sökt en journalistikkurs på distans i Karlstad, denna våldsamt gudsförgätna stad, har hamnat som reserver. Med extrapoängen från gymnasiet man nu fått i efterhand hamnade mitt snitt på 18,4 och jag låg ändå som 37:e reserv! Jävla skit tyckte jag. Grejen var ju dock att det fanns en rad där det stod att antagning skulle även ske för tidigare MKV-studenter. Inga problem har väl jag tänkt eftersom betygen varit minst sagt goda. I eftermiddag får jag veta att just våra MKV-poäng tydligen inte räknas in där. Jävla studera, jävla Karlstad.

I alla fall så fortsatte "helvetet" med att jag trots allt gör mig iordning för gymmet, vilket inkluderar att stoppa in linser. Nyligen tog jag mina sista månadslinser på lager. Denna gång råkade jag stoppa in högerlinsen felvänd och tog följdaktligen ut den, för att sen stoppa in den rätt väg. Tro på fan att den inte ramlar ner i handfatet då... Och ner i det lilllllllla hål som gör att det knappt är möjligt att tappa ner en lins i. Jag rotar fram en gammal värdelös endagslins och drar iväg ett sms till Maria att jag är några minuter sen. I samma sekund får jag ett sms av henne att mötet hon var på var slut och att hon var redo för gymmet redan nu.

Shit tänker jag och försöker skynda mig. Kommer ut genom dörren och då är givetvis hissen ur funktion som vanligt. Kommer ner till cykeln och kommer till sist iväg. Men är eländet slut här månne? Icke, nu har givetvis is satt sig på mina pedaler, vilket leder till att jag knappt kan trampa och slinter med jämna mellanrum, så att jag skulle köra ihjäl nån stackars fotgängare var väl inte så långt bort. Givetvis när jag kommit 30 meter så hörs de bekanta plingen från tågövergången... Det fick bli den långa vägen idag. Jävla Green Cargo-tåg eller vad dom heter.

Några minuter sen uppe på gymmet och direkt med mitt sedvanliga lock för öronen så att jag varken knappt hör något eller kan snacka. Tack och lov gick armpasset bra och Marias orubbligt positiva anda hade nu lyckats omvända mitt humör.

Nu skulle jag klippa mig. Behöver jag ens säga att det fanns ingen tid förrän halv sju ikväll? Nej det behöver jag inte.

Nu jävlar ska jag städa.

Som bekant är jag inget föredöme när det gäller att komma i säng i tid eller för den delen sova enligt de rön som givits från diverse blaskor och föräldrar. Men då och då får jag ryck där jag sover ungefär som dessa råd och rön, och det är då jag så att säga inte förstår. Till exempel; inatt sov jag dryga 8 timmar men kroppen känns ungefär som att jag skulle sovit hälften. Min kroppsstyrka är så begränsad att jag har svårigheter att bedöma huruvida det kommer vara möjligt att kliva ur sängen.

Så min fråga till er allvetare och sovkunniga rackare; hur fasen sover man så att man vaknar upp och vill inget annat än dra på sig löpardojorna och dra ut på milspåret innan frukost? Dra ett sms eller mejl om ni vet!

Tack på förhand
Eder Robin

Nu är det kväll igen. Dagarna springer verkligen iväg som man lite klichéaktigt kan uttrycka sig. Hursomhelst har det varit en rätt bra dag faktiskt. Det började med att jag slapp åka och gymma redan klockan 12, något som i praktiken hade varit skitjobbigt eftersom det som sagt var så förbaskat kallt. Blev ett benpass på eftermiddagen istället.
"Nu skriver han om vädret igen, har han ingenting annat att säga?" Erkänn att det var din senaste tanke! Men det är lustigt det där med vädret.. Det finns två saker som vi svenskar är bäst på i hela världen; prata om vädret och att aldrig vara nöjda, dvs gnälla. (Ofta även en kombination av väderprat och gnäll). Om ni tänker er själva i följande situation; ni står och väntar på bussen helt ensam. Plötsligt dyker det upp någon halvbekant du inte sett på 7 månader. Det första som kommer hända är att ni utbyter hälsnings- och artighetsfraser om hur det är och vad ni gör nuförtiden. Efter detta kommer ni på att ni har en gemensam vän och säger något i stil med följande;
- hörde du att det gick åt skogen för Svante och Elvira där nere i Stockholm, hans chef var tydligen en riktig idiot!
- Ja jag snackade med honom, dom skulle tydligen flytta hem igen.
Tystnad.
Sen kommer den magiska meningen... "Men vilket väder vi har fått då.." (input: endera positiv eller negativ betoning) Svaret kommer lika självklart som ovanstående påstående; "Ja verkligen.. men jag såg att det skulle bli bättre/sämre nästa vecka"  - "Jo jag såg det, men neröver skulle det fortsätta regna/vara fint.." Och så vidare i all oändlighet amen. Tills bussen kommer.

Hursomhelst så är just vädret något som är det tydligaste beviset på att vi svenskar alltid måste klaga på något. Är det varmt så klagar vi, är det kallt vill vi ha värme osv.  Varför är vi aldrig nöjda? Tyvärr har jag inte svaret, jag är svensk.

Läste för övrigt att det inte är säkert att SVT får sända OS efter 2014 eller något sånt.. Att t.ex. TV4 skulle få göra det istället vore ungefär som att punktera alla däcken på bilen innan du ska ut och åka - skitdåligt.
SVT är överlägset Peter Jihde AB och bör därför tillskjutas av staten en massa extrapengar om det är knapert.

Nä, nog nu. Dags att äta lite eftersom jag märkligt nog inte var hungrig efter gymmet.
Godkväll.

Det är - 19 utanför mitt fönster och jag fryser inte det minsta! Detta är mer än vad jag kunnat säga de senaste 1,5 åren. Vilken sensation! Inte mindre sensationellt lär det vara om jag lyckas ta mig levande upp till lugnet kring tolvsnåret för ännu ett pass på det underbara gymmet. Eller underbara och underbara.. I nuläget värker ungefär hela min kropp förutom armarna tack vare gymmet. Inte för att jag klagar över lite träningsvärk, det är ju alltid nice, men det är ju en fördel att kunna ta sig ur sängen!

Planen annars för dagen var att uppsöka ett stycke frisör och klippa mig för första gången sen juli eller något sånt. Helt sinnessjukt egentligen att jag ännu på 1,5 år inte gått till en frisörsalong här i Falun. Men om jag inte fryser alldeles för mycket efter gymmet idag så får så ske eftersom pappa har sagt att jag inte får komma hem till jul om jag inte klippt mig. Tanken på att raka av hela skiten är roande bara för att pappa skulle undra vafan jag gjort så för, men insikten om att jag då kommer frysa ännu mer samt att jag faktiskt inte vill raka av allt hår kommer sannolikt att hindra mig.

Dags att få sig något till livs, wish me good luck med att överleva kylan senare.
Heders!

Har precis ätit middag. Givetvis samma som igår, gör ju matlådor så inni döden. Härnäst står sängliggande i tre timmar på schemat, tills det är dags för innebandy. Ännu en cykeltur uppför denna förbaskade svärdsjöbacke, som om det inte vore nog med det så måste jag ju springa runt och slåss med de andra innebandygalningarna i 1,5h där uppe med. Imorgon är jag garanterat död, kan inte minnas när jag senast körde två träningspass på en dag. Och inte blir det bättre av att Marias magpass var döden själv. (Något som säkert pömmern tycker var roligt att jag nämnde).

Påtal om döden.. Det är ett jäkla skiftande av väder i den här stan'.  Ena dagen -18, nästa dag -4, följt av -7 på morgonen och -13 på eftermiddagen. För det första fryser jag ju som bekant för det mesta som en dåre och bristen på vinterskor (ja pappa jag ska köpa ett par, förhoppningsvis innan fredag) gör att mina fossingar ständigt är kalla. För det andra så har det nya monsterelementet som kopparstaden satte in inte förstått att det måste vara varmt öven vid väderomställningar. För att enkelt förklara det så om det är -20 en dag och går ner till -5 nästa dag så blir det iskallt och något fel så att bara 1/4 av elementet är någon värme alls på. Om det dagen efter är -20 igen så händer det ingenting och Robin fryser i princip ihjäl. På de senaste två veckorna har bovärden luftat elementet ca 18 gånger. Nu håller jag tummarna att det ska fungera så att jag överlever vintern, som verkar bli lika tvärjävlig som den föregående.

Godeftermiddag!

Om någon stackars arbetande själ skulle läsa det här kommer denne givetvis att hånskratta, skaka på huvudet och ta en kopp kaffe till. Klockan är 08:30 och min oerhört irriterande väckningssignal på telefonen börjar ljuda. Man skulle kunna beskriva mitt tillstånd som död, eller åtminstone koma.

Jag har den osmarta vanan att gå till sängs på tok för sent om nätterna och när vi för en gångs skull har relativt tidiga föreläsningar får jag betala priset till fullo. Nog om detta.

För övrigt frustrerande att bloggen automatiskt tog bort 3/4 av mitt inlägg nu och nu hinner jag ju inte skriva om det.

Dags för frukost med allt vad det nu innebär. Sen blir det föreläsning som lär innebära en frustrationsnivå på ungefär 6 på en tiogradig skala. Om det är något som läser detta som sett "Ingen bor i skogen" så kan jag meddela att föreläsaren låter och ser ut som killen som vill uppfostras av djur. Jag tänker på djungelvrål och clementiner hela tiden.

Detta efterföljs givetvis av ännu ett pass på gymmet, måtte jag överleva även denna gång, tack på förhand.

Lev i frid!

Just hemkommen från vad som ovanstående rubrik beskriver mycket väl, gympasset från helvetet. Med avsikten att köra lite uppvärmning samt lite lagom med bröst- och ryggövningar äntrade jag gymmet, men något gick snett. Först och främst blev lite lugn uppvärmningsjogging till ett alldeles för snabbt tempolopp som slutade på dryga 4 kilometer. Jag säger det igen, (inte för att jag nämnt det i bloggen, men ändå) - min kropp är inte skapt för löpning. Så redan efter detta var jag givetvis tvärslut eftersom födointaget idag möjligen varit lite för ringa. Pinan fortsatte med 8 set bröstövningar vilket givetvis kommer innebära en träningsvärk från samma ställe som gympasset. Att sen inleda ryggövningarna med chins som är övningen som tammefasen är från nåt ännu värre ställe än helvetet, var väl inte den ljusaste av idéer, men tragglade mig tillslut igenom 8 set med ryggövningar.

Här var ju först tanken att passet äntligen skulle vara över. Men ibland är det någon inre träningsdjävul som driver en till vansinnet att fortsätta trots att vett och kropp säger ifrån. Så till sist avverkades 6 set med magövningar med, de sista med ett gäng IBF Falun-killar som envisades med att leva om samt göra trecentimetersarmhävningar i ett jäkla tempo framför mig, givetvis så nära att varje gång jag slängde ner benen under övningen så höll jag på att sparka ihjäl en av dem. Vissa klarar då inte av att vänta på sin tur.

Den där träningsdjävulen kan för övrigt vara Gunde Svan, vars uppmaning till Torgny Mogren i stafetten under Skid-VM 1993 alltsomoftast ekar i skallen när det är som jobbigast "Uppför sista backen, du får vila sen".

Nåväl, hemma är jag nu, och nu har jag gjort det Richard säger att jag inte får göra, dvs. skriva om något som är helt oviktigt. Oh well säger jag och lagar sen middag eller något annat spännande.

Trevlig måndagkväll på er!

Det som är mest signifikant för söndagar i mitt liv är sängen. Vafan gör man i en lägenhet där det inte finns något som helst att göra? Jo man sitter/ligger på sängen hela dagen. Men gå ut på en promenad, umgås med människor eller något annat socialt då, tänker du. Detta är i teorin möjligt och något som trots allt händer då och då. Men allt som oftast så är de flesta i min bekantskapskrets rätt likriktade i sina åsikter om vad man gör på söndagar. På söndagar är man trött, bakfull, lat, allmänt disträ eller flera av dessa. Det innebär för min del ungefär följande: Som sagt oftast större delen av dagen i sängen, om inte nån tok fått för sig att dra med mig till gymmet eller någon annan underbart social aktivitet som bryter mönstret för denna märkligt 'icke existerande dag'. Söndagar innebär, tack och lov, nu även SVT:s vinterstudio. Tacka vet jag public service, samt okontrollerbart många avsnitt av diverse matprogram eller andra serier. Slutligen innebär det allt som oftast rätt märklig kost. Eftersom latheten tagit över totalt så förskjuts de i mitt fall redan illa schemalagda måltiderna framåt i tiden. Måltidernas näringsvärde brukar dessutom allt som oftast lämna mycket i övrigt att önska. Idag till exempel är min initiala plan att äta två stycken franskbrödstoasts och som pålägg möjligen steka två burgare. (dvs äta två hamburgare med icke-sedvanliga bröd). Somliga skulle nog uttrycka det som "vilken skön och avslappnad mys-söndag". Förvisso, men jag vill till nästa söndag helst ha kommit på ett sätt hur man kommer runt dessa latmansfaktorer och lyckas orka aktivera sig.

Fick inatt ett samtal av en god vän som i ett mycket reducerat tillstånd var på väg hem från vad han beskrev som 'när han kom till insikt om att livet var över'. Behöver ju inte outa vem det var, så detta behöver jag inte gå in närmare på, men han kom med en för mig mycket underhållande teori om vad livet, och livet efter döden egentligen innebär. Förkortat så går det ut på att skotta en hög till en annan. Och när den högen är ihopskottad så är det bara att börja på en ny. Samma gällde när man "kommer upp till herren". Det första man blir ombedd om är tydligen att med en oergonomisk spade skotta något potatismjölsliknande från en hög till en annan. Så mina vänner, det är bara att 'skôtte' på tills det är dags att åka upp och byta spade.

För övrigt så var det kårkväll igår. Våga vägra vinter stod på temat och så gjorde även "årets förfest". Det där med årets förfest var möjligen något överdrivet.. Om jag ska vara elak så kan jag nog gå så långt som att kalla det för årets förpest. Inget ont om de flesta människorna där, men 87 grader varmt samt dansande halvnakna pojkar är bara inte min grej punkt slut.

Kåren var rätt skoj. En något märklig detalj som på sätt och vis passade in på temat med halvnakna pojkar, var att halvnakna pojkar kommer fram till mig på dansgolvet och börjar knäppa upp mina skjortknappar. Mina vänliga vänner tycker givetvis att detta är en sån jävla bra idé att dom hjälper till. Så minuter senare står jag där, utelämnad för resten av världen och viftar med armarna för att få tillbaka t-shirtjäveln samt skjortan.
Stort frågetecken varför.. Men på något sätt lyckades vi idag se komiken med det hela, vilket gjorde det värt.

Som alltid när jag bloggar så brukar det hålla i några veckor innan jag inser att mitt liv möjligen är lite väl ovidkommande för frekvent blogguppdatering. Hursomhelst känner jag att tiden återigen är inne för en viss delgivning av mitt möjligen ointressanta liv. Dels för att jag tycker det är skönt att skriva av mig ibland och dels för att det känns som att jag legat av mig lite gällande skrivandet, blivit lite väl mycket av msn- och skypespråk.

Lördag idag. Vaknade någonstans kring tio-halvelva idag med vissa bakfyllesymptom såsom törst och huvudvärk. Tur för mig är dock att min kropp någonstans insett att det här med att må dåligt dagen efter öldrickning får vara nog efter 20 minuter. Och tur var väl det idag eftersom Jag, Richard och Oa skulle upp till lugnet och bygga ihop läktaren inför IBF-damernas match (som för övrigt slutade 4-9). Efter byggandet var det tre valrossliknande män (Richard klarar inte av att bli kallad pojke...) som valde att plaska runt lite på motionssimsbanorna. Efter ca 10 längder och 40 minuter fick vi sällskap av en annan man, 45+. Då vi kände att vi inte kunde konkurrera på lika villkor så valde vi att avvika, till förmån för ångbastun som glatt (nåja) mottog våra nybadade kroppar.

Efterföljande innebandymatch går nog till historien som något av det sämsta vi sett. För att beskriva ungefär hur bra matchen var så kan jag väl säga att höjdpunkten var den rundmacka utan smör, med en grå skinkskiva och en trött gurkskiva, som vi arbetande bjöds på.

Nu var det dags för hemfärd via Ica maxi, något som för någon med tygskor och med alldeles för lätt att frysa, kunde beskrivas som ett självmordsuppdrag. Helskotta va kallt. Men jag överlevde och här sitter jag med min nästintill urdruckna Ica apelsinläsk och funderar fram och tillbaka om jag ska blanda den där cheddardippen jag köpte...